Inom den kinesiska medicinen spelar kosten en stor roll. Kroppen kan ta upp qi eller energier via två vägar: genom andningen ”daqi” och via kosten ”guqi”. Då kan den medskickade potentialen jing bevaras och skyddas, och organen har tillräckligt med energi för att utföra sina uppgifter.
I den kinesiska kulturkretsen sägs att man ska äta frukost som en kejsare, middag som en kung och kvällsmat som en tiggare. Enligt organens klocka är det så kroppen på bästa sätt smälter maten. Frukosten ska helst vara varm, och måltiderna ska intas i lugn och ro.
För det första finns läran om de fem elementen: Föda och smaker är knutna till årstiderna. Vårens smak, trä exempelvis, är sur. Sommarens smak, elden, är bitter. Sensommaren tillskrivs elementet jord med den söta smaken. Därefter kommer metall på hösten med den skarpa smaken, och på vintern kommer vattnet med salt. Om det bara finns en svaghet eller obalans i ett av elementen, hjälper det att äta mer av denna smakriktning eller jämna ut den.
Dessutom har det betydelse hur tillagningen sker. Till exempel är råkost energetiskt kylande, stekt eller grillat är energetiskt värmande och tillför fukt. Så om patientens kroppstillstånd är fuktig värme, avråder jag från fet och stekt mat. En person som har värmevallningar, uttorkade slemhinnor och stabil matsmältning bör däremot äta liter mer fuktgivande, okokta grönsaker eller frukt. Varje livsmedel kan dessutom delas in ytterligare; om det stärker yin eller yang, om vätskorna bygger upp eller är särskilt bra för blodet. På samma sätt har livsmedel en kontraindikation. Mjölk är exempelvis inte lämpligt för personer med en fuktproblematik eller en svag jord. Det som är medicin för den ene är gift för den andre.
Allt detta i kombination ger slutligen en kostrådgivning som är skräddarsydd för en person med alla sin svagheter och styrkor.